Vittinge Byalag bjuder in de politiska partierna för samtal om Heby kommuns framtid.


“En växande landsbugdskommun”, är Hebys måtto, men dagens verklighet är en helt annan. Vittinge Byalag är djupt bekymrat över kommunens framtid och har därför bjudit in de politiska partierna till seriösa och konstruktiva samtal under januari och februari.


Frågeställningarna i vår inbjudan presenteras nedan:


Heby Kommun, frågor och problemområden:

Många av den äldre befolkningen vill sälja sina hus och flytta till mindre, marknära bostäder, typ Allévägen. Men, det byggs inget nytt av den varan. Hebygårdar säger att det inte är troligt att det byggs någonting under 2013.

Samtidigt skriker studenterna efter bostäder. Borde man inte bygga flerfamiljshus med främst ungdomslägenheter, något som samtidigt kan innebära campus för studenterna.

Hebygårdar skriver själva att de har en bostadskö på drygt 500 personer och att det kan ta fyra år att få bostad i vissa områden. Men byggandet har upphört. Hur ska detta förklaras?

Är det ekonomiska läget tillfredsställande för Heby kommun? Se bakåt 20 år. Se framåt 20 år. Årsbokslutens medelvärde sedan 1994 är -10,4 mkr i löpande värden. Omräknat till skattesats 21,99 är medelvärdet -13,7 mkr. Strävan ska vara plus 4% = 24 mkr och kravet plus 2% = 12 mkr (SKL). Fagersta sparar drygt 7 %. Knivsta nästan lika mycket. Heby vill ge en bild av att det nu går bättre. Men mot högre skattesats är det klart att årsboksluten blir bättre.


Årsresultat löpande värden.Medeltal-10,4 mkr

1994  1995  1996  1997  1998  1999   2000   2001   2002  2003   2004  2005  2006  2007   2008   2009   2010  2011  2012
                                       21,99  21,99  22,19  22,19   22,19  21,99  21,99   21,99 21,99  21,99  22,99   22,75   22,50   22,50  22,50  22,50
-39, 5  -44,6   -52,6   -24,1     -8,4    -15,2     +6         +8         -5      -13        -9        -14          0       +13        +8       -4,3      +4,4     +3      























Årsresultat justerat mot 21,99.Medeltal-13,7 mkr

1994  1995  1996  1997  1998  1999  2000  2001   2002   2003  2004   2005   2006  2007  2008  2009  2010  2011  2012
                                       21,99  21,99  22,19  22,19  22,19  21,99  21,99  21,99   21,99  21,99 22,99  22,75  22,50  22,50  22,50  22,50
-39,5  -44,6   -52,6   -24,1     -8,4     -15,2     +6       +8         -5        -13       -9         -14         0      +13      +8        -4,3     +4,4      +3     
                                                                 -17,6    +3,6    +5,6                                                                     -6,7       -7       -10,0    -1,3      -2,7























Kommunen har en pensionsskuld på 335 mkr (1/1 2012). Innebär en utgift på ca 12 mkr/år ovanpå övriga utgifter.

Avsikten med skatteutjämningen var bl.a. att jämna ut skattesatserna i Sverige. I Solna är skatten 17,12. I Heby 22,5. Diff = 5,38. Den som tjänar 300 000 kr (25 000/mån) betalar 16 140 kr mer i skatt/år i Heby.

Efter att en längre tid ha legat på 21,99 och därmed intagit rollen av normalskatt för Heby, höjdes skatten år 2007 med 1 kr till 22,99. Samtidigt utlovades att skatten skulle sänkas tillbaka till 21,99 efter någon tid. År 2008 sattes skatten till 22,75. Idag är skatten 22,50 och det föreslås även för 2013 - 2015. Kommunen är alltså skyldig medborgarna en sänkning med 51 öre till 21,99.

För inte så länge sedan skedde en skatteväxling med Landstinget för busstrafiken på 49 öre. Landstinget höjde mycket riktigt, men Heby behöll skatten oförändrad. Det blir i praktiken en skattehöjning. När ska Heby fullfölja skatteväxlingen och således sänka skatten till 21,50 som nu bör betraktas som kommunens normalskatt?


SKL sade 2009 att skatten för 2007 hade kunnat reduceras med 1,19 kr till 20,80 kr istället för att höjas till 22,99. Det hade betytt 6 500 kr netto om året för en Hebyfamilj.

Ett barn i förskolan kostar i genomsnitt 99 100 kr. Ett barn i fritidshem kostar 32 400 kr. Ett barn i förskoleklass kostar 44 800 kr. Men om det nu finns tre likvärdiga modeller. Då ska man väl inte köpa den dyraste.

En utomstående och opartisk granskning (Svensk Kommunrating) av kommunens ekonomi pekar på att kommunen har en sparpotential på 138 mkr.

År 2005 hade kommunen 1 519 personer anställda under olika former. Det är 56 % av bruttokostnaden.
År 2006 hade kommunen 1 689 personer anställda.
År 2007 hade kommunen 1 664 personer anställda. Det motsvarar fortfarande 56 % av bruttokostnaden.
År 2008 hade kommunen totalt 1 610 personer anställda. Det innebär 120 anställda/tusen inv.
Den officiella statistiken säger att riktvärdet för vår kommungrupp är 79 pers./tusen inv., = 1 059 pers.


Andelen pensionärer ökar i Heby kommun. Samtidigt beräknas befolkningen i yrkesverksam ålder förbli i stort sett densamma. Antalet personer över 65 år är ca 2 820. Av dessa är 406 över 85 år. Andelen personer i åldern 65-79 beräknas öka med ca 480 inom 10 år till ca 3 200, varav 440 över 85 år. Om ytterligare 10 år, beräknas antalet över 65 år ha ökat till ca 3 500, varav ca 500 över 85 år. Men den totala befolkningen beräknas inte öka under samma tid. Kommande tio år tenderar andelen 65 år och äldre alltså att öka med 27 %. Samtidigt minskar de ekonomiska resurserna i reala termer. Det innebär det att kostnaderna för äldreomsorgen ökar snabbare än skatteintäkterna.


Hebytrenden. Antalet äldre ökar och ökar. Antalet yngre blir färre och färre.
Vem betalar då och vad får det kosta?


Befolkningstillväxten. Kommunens miljö- och byggförvaltning sade i mars 2012: Målet är en befolkningsökning till 15 000 invånare. Detta mål har funnits länge. Men det har skett väldigt lite byggtillskott de senaste 20 åren. Rörligheten på bostadsmarknaden måste öka. Det finns två nyckelgrupper i samhället; familjebildarna som behöver stor bostad och 60-plussarna som vill lämna sina hus och flytta till mindre bostad. Heby skiljer sig från medelvärdet i Sverige beträffande gruppen 20-44 år (mindre än) och 65 + (större än).





























Anm. 1. Antalet födda är alltid lägre än antalet avlidna. Det betyder att befolkningen blir genomsnittligt äldre och äldre.

Anm. 2. Befolkningsförändringen styrs av flyttrörelserna. För en ökad befolkning krävs en ökad inflyttning till kommunen. Men antalet utflyttare är också oftast fler än antalet inflyttare. Befolkningen minskar därför nästan alltid. Prognoserna talar om fortsatt negativ befolkningsutveckling för att slutligen hamna på en folkmängd nära 1970 års nivå.

Anm. 3. En årlig förändring av invånarantalet om 25 personer innebär en förändring av skatten med 1,1 mkr. Det innebär dessutom en förändring av det generella statsbidraget med 1,45 mkr, alltså sammantaget 2,55 mkr. Detta upprepas årligen och innebär kumulativt en minskad intäkt om ca 25 mkr/år 2020. Till detta skall även läggas inflations- eller löneutvecklingsvärdet (3 % per år). Man skall inte förledas av att intäkterna numerärt ökar varje år. Realt gör de inte det och intäktsminskningen fortsätter .

Ålderspyramiden och finansieringsgapet! Ni minns väl Per Borgs föreläsning i våras. Om ett antal år kommer var tredje invånare att vara över 65 år. Per Borg pekade ut ett tydligt växande finansieringsgap för de kommande åren. Hur ska kommunen ändra från ett ofantligt ålderdomshem till en normalkommun?

Tillväxt per år och capita: 1950-1990 3 % och 1990-2010 1,5 %. Under 1980-talet når skatte-finansieringen taket och påfyllning av nya skattepengar upphörde, dvs. ingen ytterligare skattetillväxt. Skatten 20 % 1950, 30 % 1960, 40 % 1970 och 50 % 1980.

Det finns ett stort framtida finansieringsgap, som beror på växande efterfrågan på skola, vård och omsorg, samtidigt som det saknas möjligheter att möta detta genom offentlig finansiering. Det kan lösas bara om problemet erkänns av beslutsfattarna och dessa samarbetar. Finansieringsgapet i Heby är större än i riket. Kan man i Heby skapa en gemensam problembild och processa detta genom samarbete mellan de politiska grupperingarna?

Ingenstans i världen bor äldre i SÄBO i så hög grad som i Sverige, som också är det land som lägger mest pengar av alla på äldreomsorg, sett som andel av BNP. (2,6 % av BNP. Snittet i EU är 0,5 %.) Men all forskning visar att människor vill bo hemma så länge som möjligt. Samtidigt visar alla beräkningar att det kostar mindre att ge stöd och hjälp i hemmet istället för att man flyttar till vård- och omsorgsboenden.

När det gäller kostnader för särskilt boende ligger kommunen högt. Av kommunens underlag framgår att en plats i SÄBO årligen kostar 472 659 kr, medan motsvarande plats i Fagersta kostar 388 635 kr och i Vansbro 376 866 kr. (Kvalitetsjämförelser Bergslagen) Använder vi chefen SÄBO:s beräkning blir det 530 337 kr. Men det går bra att få goda resultat inom vård och omsorg utan höga kostnader och utan att sänka servicenivån. Aneby, Högsby, Västervik och Ödeshög är alla små kommuner som ligger i topp i Sverige och ändå har 10 % lägre kostnader än snittet.



























Skatteutjämningssystemet fick motsatt verkan än som avsågs. Meningen var att ta från ”rika” kommuner och ge till ”fattiga” för att hela Sverige skulle leva. Samtidigt skulle man få en någorlunda likartad skattesats över hela landet. Men kommunerna med låga skattesatser som blev leverantörer till utjämningssystemet reagerade med att rationalisera och effektivisera istället. De har idag slimmade organisationer och mycket effektiv verksamhet till låga enhetskostnader. Samtidigt brydde sig de fattiga kommunerna inte om att sänka sin skatt eftersom det skulle minska bidragsmiljonerna som var sköna att få. Personaltätheten blev hög, verksamheten dyr och effektiviteten måttlig och stundtals låg. Heby får år 2013 175 mkr i bidrag, men har 138 mkr i rationaliseringspotential.

När man inte accepterar den skatt som utjämningen påtvingar kommunerna, lär de sig pressa kostnaderna. Det blir en kunskap som sätter sig i väggarna och man blir kostnadseffektivare för varje år. Det har med tiden visat sig att:


Det råder ett tydligt samband mellan kostnads- och kvalitetseffektivitet.

Detta har idag närmast karaktären av nationalekonomisk lag. Den allmänna uppfattningen (myten) var tidigare att stora överkostnader automatiskt innebar hög kvalitet.
Men den ena undersökningen efter den andra som SKL genomfört har bekräftat lagens giltighet.


2010: ”Kommunens finansiella situation är allvarlig. Kommunen klarar inte att redovisa tillräckligt stora positiva resultat över lång tid. Därför kan kommunen inte självfinansiera sina investeringar. Soliditeten inklusive pensionsskulden är dålig relativt andra kommuner.”


Under åren 1999 till 2010 har verksamhetens nettokostnad i medeltal ökat exakt lika mycket som summa skatter och statsbidrag. Vem som helst borde inse att det är ohållbart i längden. Nettokostnadsökningen måste vara lägre än ökningen av skatter och bidrag. Kommunen har förbrukat/förskingrat det som tidigare generationer sparat ihop. Man ägnar sig numera åt att förbruka/stjäla av kommande generationer genom att samla på skulder.


Kostnadsläget i ett riksperspektiv: Barnomsorgen per barn ligger 3 000 kr högre än rikssnittet. Grundskoleplats ligger 10 000 kr högre och gymnasieskolplats ligger 9 000 kr högre än rikssnittet. Kommer kommunens intäkter att öka eller minska framöver? Ja, i numeriska termer blir det långsamma ökningar. Men i fasta värden går kommunen sakta bakåt. Det beror på den årliga befolkningsminskningen, som både ger minskade skatteintäkter och negativ inverkan på statligt stöd.

Våren 2009.
Heby kommun är en C-kommun, mycket nära en D-kommun. Den låga sparnivån och den långsiktiga befolkningsutflyttningen är kommunens svagaste ”grenar”. Beslutskulturen har brister. Det är för mycket av ”trivsam seminarieverksamhet” i politiken pga. svaga block och många partier samtidigt i ledningen och den bristande fasthet och kontinuitet det för med sig.

Hösten 2011.
Heby kommun är en C-kommun. Den mycket låga sparnivån och befolkningsutflyttningen är kommunens svagaste ”grenar”. Vardagsekonomin sköts inte om.. Överskotten rinner ut i verksamheterna och förvandlas till överkostnader. Det är en gåta att man inte med den historiska erfarenhet man har, kan föra frågan om att sköta ekonomin ut ur hetluften.


Apropå Kommunplan 2012.


Tio samverkande trender styr Heby kommun.
Däremot inte den politiska ledningen.

Negativ befolkningsutveckling.
De senaste åren har befolkningstalet stadigt minskat. Redan 1920 fanns 17 300 invånare. År 1970 fanns 13 300 invånare, dvs. lika många som idag. Trenden säger att folkmängden om 20 år kommer att vara 500 färre än idag.

Åldrande befolkning.
Utvecklingen innebär att befolkningen i Heby kommun i medeltal blir äldre och äldre genom att andelen över 65 år ökar samtidigt som andelen yngre och förvärvsarbetande minskar. Heby kommun har 15 % fler äldre än 65 år än det svenska medelvärdet. Kommunen förvandlas alltså mer och mer till ett gigantiskt äldreboende utan skattebetalare.

Finansieringsgapet.
Genom att andelen äldre ökar samtidigt som antalet förvärvsarbetande minskar uppstår ett accelererande finansieringsgap mellan för låga inkomster och starkt ökande vårdkostnader. (Per Borg)

Urbaniseringen.
Det pågår en ökande urbanisering som bl.a. innebär att Uppsala stads attraktionskraft kan utarma omgivningen, dvs. även Heby kommun. 70 % av Sveriges yta omfattar 141 kommuner som tappar befolkning. 80 % av befolkningen bor i de 149 kommuner som ökar. Medan ena halvan av Sverige växer, tynar den andra halvan bort. Under 50 år har flyttströmmarna gått från inlandskommuner till kustkommuner, från glesbygd till tätort och från hela landet till storstäderna.

Splittringen.
Kommunen består sedan länge av två skilda och konkurrerande halvor; den norra respektive södra kommundelen. Integrering och en sammanhållen kommun har inte åstadkommits. Samtidigt ligger kommunen i ett gränsland mellan två skilda arbetsmarknadsområden, Uppsala resp. Västerås/Sala. Det innebär en annan sönderslitningstendens i öst - västlig riktning som också infekterade länsbytesfrågan för några år sedan. Här finns argument för en delning av kommunen.

Sockenkriget.
Sedan kommunen föddes 1971 som en sammanslagning av sju socknar (formellt fyra småkommuner.) har där pågått ett oavbrutet konkurrens- och kulturkrig mellan socknarna. Aktiviteter och engagemang uppstår utifrån det traditionella lokalsamhället som det alltid har gjorts. Det finns ett stort engagemang i den egna bygdens utveckling! Den egna orten skapar identitet. Men det borde vara EN kommun. Inte fyra eller sju. Detta har man inte lyckats åstadkomma på 40 år.

Ortsstrukturen.
Kännetecknande är strukturen med många små orter och ingen centralort, som var huvudidén med 1971-års kommunreform. Istället har kommunen vuxit fram ur sju konkurrerande socknar med historia sedan hundratals år tillbaka. Alla kräver total rättvisa och samma grad av service. Det leder till mycket dyra samhällslösningar med många institutioner och alla är små. Och alla små samhällen vill ha tillgång till fullskalig service.

Den svaga kommunekonomin.
Kommunens ekonomi har varit svag ända från kommunbildningen 1971. Ser man tillbaka finner man att fler år gått med förlust eller slutat lägre än budgeterat årsresultat, än de år som slutat med positiva eller planerade årsbokslut. Den trenden måste brytas. Det förutsätter befolkningstillväxt och sparande. Medelvärdet för statsbidrag till behövande kommuner är 17 % av skatteinkomsten. Heby kommun har 36 %.

Den låga sparnivån.
Kommunens svagaste funktion är den årliga sparnivån, som under många år varit för svag. Det är sparandet som finansierar investeringarna. Överkonsumtion innebär lån från framtida generationer. Heby kommun måste leva på vad nuvarande generation orkar åstadkomma i skatteintäkter. Sparandet måste öka för att kompensera de skulder, som redan finns och bygga upp för kommande investeringar.

Heby kommun om 20 år.
Tio negativa trender styr Heby kommun till långsam kvävning OM inget beslutsamt, kraftfullt och målinriktat inträffar för att motverka dessa samverkande trender. Som en KONSEKVENS är det därför inte fråganOM, utan NÄR kommunen måste avvecklas och sammanslås med andra kommuner, precis som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förespeglar. Det gäller f.ö. ett stort antal kommuner i Sverige.

Framtidsscenarier.
Om de alternativa framtidsscenarier som skissats kan man sammanfattningsvis säga att trender i samverkan kommer att styra utvecklingen och att politiken inte kommer att göra det. Det pekar alltså mot en utveckling enligt alternativen ett (13 500) eller två (12 000). Ordet utveckling bör därför ersättas med uttrycken stagnation och tillbakagång.
































I konsekvensanalysen av Kommunplan 2012, ovan, har följande antaganden gjorts:
1.      Skattebetalande är alla i åldrarna 20-64 år och lika värderade. 
2.	Åldrarna 65+år skattar 60% av åldrarna 20-64 år.
3. 	Kostnaderna för äldreomsorgen är en funktion av antalet äldre +80 år. I detta resonemang antar vi att denna funktion är en direkt proportionalitet. 
4.	Nuvarande fast penningvärde.
5.	Endast Äldre och omsorg förändras med tiden. De övriga nämnderna har antagits ha konstanta kostnader.
Den framtida demografin är baserad på Heby kommuns Prognos 2011.


Långsiktighet efterlyses.
Hur skall äldreomsorg, barnomsorg, kultur och skola se ut om 20 år? Hur ska våra samhällen utvecklas? En modern kommunplan räcker inte om politiken är svag. Vad spelar det för roll när ingen kommunstyrelse, beredning eller nämnd tänkt tankar längre fram än till nästa valrörelse. Man är som potatisodlare; det får bli det som blir. Ledningen är därför också del av problemet. Samhällsplanering skall göras på lång sikt. Inte till nästa valperiod! (Jämför Fagersta.)

Kommunen som aldrig borde ha bildats.
Alla kommuner har sina specifika förutsättningar. Det är som med livet; det är kolossalt orättvist! Heby tillhör dem som inte fått de bästa förutsättningarna. Struktur och demografi är tydliga handikapp. Den stora geografin med det lilla befolkningsunderlaget betyder glesbygd. Många tätorter och lågt inkomstindex betyder stort servicekrav, men små inkomster. Det demografiska läget och strukturen är påtagligt svaga faktorer. Kommunen har således svårt att få den skatteinkomst som krävs för att försörja många samhällen. Kommunen är i själva verket ”onaturlig” relativt den idé som låg bakom 1971 års kommunreform.

Fagersta vände.
Fagersta har presterat decenniets bästa sammanlagda ekonomiska resultat. Om Fagersta kan, så kan alla. En bruksort i Västmanland med 12 300 invånare är svenska mästare. År 2000 tyngdes Fagersta av 60 miljoner i skulder. Befolkningen hade krympt 9 % och skatten var bland de högsta i landet. Nu har skatten sänkts med tio öre per år i sju år under 2000-talet. Skulderna är borta och man har byggt upp en förmögenhet. Avgörande är hur ledarskapet fungerar. Forskning visar att ledarskap betyder nästan allt.

SKL förutspår färre kommuner.
Trycket på kommunerna ökar och det blir efterhand svårare att leverera bra samhällsservice. På många håll har man börjat se på möjligheten att gå samman i större kommuner. Det öppnar frågan om större kommuner kommer att krävas för att klara framtidens utmaningar. SKL säger att vi går mot färre och större kommuner. Enligt SKL ska en kommun för att kunna vara självförsörjande på alla områden ha uppemot 70 000 invånare.

Danmark har minskat.
I flera grannländer har man kommit längre när det gäller skapandet av storkommuner. Danmark har minskat från 271 till 98, år 2007. Granskningen av den danska kommunreformen visar att när man kommit så långt som till att slå samman kommuner, strävar de nya kommunerna efter att bli så stora som möjligt.

Finland minskar.
Finland ligger också före Sverige. Ett antal sammanslagningar har genomförts och fler utreds. För fem år sedan fanns 430 kommuner. Idag är det 336. Kommuner som ligger nära varandra söker sig samman och slår ihop sig två och två. Målsättningen är att skapa större och mer livskraftiga kommuner där resurserna kan omfördelas, kostnader kapas samtidigt som produktiviteten och kvaliteten i servicen förbättras.

Heby kommun bör förbereda sig mentalt.
Det är inget man bör blunda för att Heby kan tvingas tänka i ett ”storkommunsalternativ”. Verkligheten kan komma ikapp och tvinga till samgående med andra kommuner. Det kan ske på olika sätt. Att kommunen som helhet sammanslås med annan kommun. Eller att kommunen först delas upp i socknar, som sedan sammanlänkas med andra kommuner.

1952 års kommunreform.
1862 års kommunalförordning skapade 2 498 kommuner skilda från kyrkan. Efter 2. VK utökades kommunernas ansvarsområden samtidigt som befolkningsomflyttningar gjorde att många kommuner fick svagt beskattningsunderlag. Därför genomfördes 1952 den s.k. Storkommunreformen som resulterade i att 2 498 kommuner sammanslogs till 1 037.

  1. 1971 blev det dags igen.
    Efter Storkommunreformen utökades kommunernas ansvarsområden ytterligare och gjorde reformen otillräcklig. Mellan 1969-1971 sammanslogs kommunerna från 1 037 till 290 med tanken; att varje kommun skulle ha en betydande centralort som skulle skapa sammanhållning och ett starkt befolkningsunderlag.